Systerkarin

Igår hade vi avdelningsmöte som alltid avslutas med laget runt. En av de anställda började med en lång utläggning till de som inte vet hur man ska genomföra ett visst arbetsmoment. Om att de gör fel och att de lik gärna kan skita i att göra när det inte kan det för att hjälpmedeln är så dyra. Personen sa det på ett så otrevligt och nedlåtande sätt att man hade lust att kräkas. Jag förstår inte varför man inte istället bidrar med att utbilda de som inte kan istället för att klanka ner och vara dryg. Det är inte konsigt att stämningen på avdelningen är så dålig som den är. Ständigt skitsnack bakom varandras ryggar och ingen som stöttar och ger beröm.

Diskussionen går sedan vidare till sommarschemat och då sätts det igång igen. Mycket kritik riktas till oss nya med en undertext av att vi är inkompetenta och värdelösa. Vore intressant att se om denna person som uttryckte sig klarar av att jobba själv.... Jag blir så arg och ledsen över att man ska behöva vara så här otrevlig. Blir dessutom besviken att ingen säger ifrån, den personen far genom avdelning som en liten jävel och spyr ut sina otrevligheter som får fler att höja på ögonbrynen, så tråkigt. Och de nya som kommer DE har minnsan ingen arbetserfarenhet, det ska ni veta. Hmm...undra vad jag har gjort under mina tolv år inom arbetslivet då??? Kallas inte det arbetserfarenhet och livserfarenhet då är jag nog på helt fel spår....